straightfromthahood

jag hoppas verkligen det! att allting för en gång skull ska bli nytt och att vi inte längre faller tillbaka i gamla mönster. det har funkat det kan jag inte säga något om. men vi måste inse att den tiden är förbi. det kommer nya vägar nu och allt känns bra. ibland undrar jag ifall man inte ska må dåligt av sånt här. jag antar att man egentligen för att vara helt korrekt ska göra det. men eftersom jag är som våra kära emos och vågar vägra vara normal! HAHAHAHHA (alltså, kanske roligaste demon nånsin när vårt kära bryggan-emos-gäng tågade förbi utanför lions och demonstrerade "våga vägra vara normal")
jag mår bra och tänker fortsätta med det. jag känner att jag på något sätt har fått allt och lite mer av vad jag behöver. ensam är stark sa patrioterna, nu är jag ensam och stark. eller mer att väljer att vara ensam för att må bra av det. jag har insett att det inte längre är någon idé att låtsas gilla saker, att låtsas gilla människor, skor, kläder, musik, byggnader, platser, bilder, fester, alkohol, sex, relationer, vänner och allt sånt där som alla bara skaaaa gilla men egentligen inte gör det. jag har alltid gått en egen väg och nu börjar jag en ny. och där ingår inte du, du eller du. bara sånt jag faktiskt insett är bra. och det är inte mycket! men det som är bra är däremot jävligt bra. sluta låtsas helt enkelt. för det gör vi alla och lever på så sätt i nån slags låtsas värld som vi önskar vi levde i. men kanske dags att öppna ögonen nu?

och jag drömmer fortfarande tillbaka till tiden jag än gång trodde fanns. nu såhär efteråt har jag väl insett att det inte var så himla bra. men då visste jag att jag hade the time of my life och gillade allt. jag vill tillbaka och fortfarande ha en del av dig i mitt liv. jag har avsagt allt sånt. det är flera år sen nu. men det är inte förbjudet att drömma och jag kommer alltid drömma mig tillbaka till just den tiden, den platsen och dom människorna som betydde så mycket och fortfarande gör. inte på samma sätt. mer som ett minne som fortfarande finns och lever kvar och blir mer.



tjarå!